NEEEEEEJ!

Jag har pollenallergi, finns det möjligtvis något så otroligt grymt som det? Alla är lyckliga och dansar omkring i tajta jeansshorts medans jag sitter i ett hörn och snorar, i längtan på döden.

Naaw, mitt i mitt lidande och elände får jag ett sms av karl, han lyser verkligen upp min vardag<3 :)

''Herregud va mysig du va imorse :* fyfan vad jag älskar dig bushöna <3 vad gör du nu? Saknar dig min vackra prinsessa<33333333''


Hur orkar han? :´) Vi har varit tsm i 14 månader och vi gullar fortfarande alldelse för mycket med varandra. Det är nästan så att jag glömmer bort min hemska allergi för en stund. Fast jag förtjänar ju lite uppskattning, jag var så otroligt mysig och snäll imorse så jag vill nästan bli tms med mig själv. Jag klev ju som sagt upp kl 04.50 det var jobbigt, jag skulle ju ut och gå så jag var ju tvungen att kliva upp en vettig tid. Som den lilla ängel jag är så pussar jag på karl, utan att väcka honom, när jag kommer tillbaka gosar jag med honom fastän jag var hungrig och kissnödig som en griskulting. Sedan gå jag ner och lagar frukost till oss båda(!), när jag ska fara till bussen så kysser jag honom jätte tusen mycket farväl, utan att vara dum och väcka honom ordentligt. Så han fick sova vidare, eftersom han började så sent.

En helt oegoistisk morgon med andra ord, visst, jag kanske ville ha sällskap men jag offrade mig frivilligt för min lilla karl. MAN SKULLE U GÄRNA VILJA HA DEN TJÄNSTEN TILLBAKA NÅN GÅNG<3

Funderar stark på att åka hem efter tyskan, jag kan snart inte andas.. Man vill ju inte ställa till med nån scen med ambulans och grejjer, guud så pinsamt. Nä, nu ska jag spela på ninjakiwi. CIAO


Jag just nu